vildros

bergsklättring

vildros — Wed, 14 Apr 2010 00:00:00 GMT

Varje kväll har i pune går jag en liten kvällsprommenad, eller snarare bergsklättingsprommenad. Igår hade jag lite ont i mitt dåliga knä så jag tog det lugnt och tog med kameran så att ni trogna följare av min blogg kan vara delaktiga i mina vardagsäventyr.Från dörr till dörr tar det ungefär en timme och då kan ju ni som känner mig börja undra om jag har blivit galen! motion? jag? ja, ja...vad gör man inte för fåfängan...

det börjar så här, ut genom min dörr(och med tre olika grindar med olika hänglås så tar bara det en liten tid) rakt upp längs vägen och sen över law college road(som trafiken är här kan det ta 5 min över), uppför en lång, brant backe innan man kommer till själva slingan.

När väl det är färdigt så klättrar man uppför en smal stig

och sen vidare till en liten platå där man får stanna och andas lite.Målet är där de små människorna står :)

väl uppe där så ska man den jobbiga biten, upp till ett litet tempel på berget, om ni tittar på bilden så ser ni något blått uppe till mittenvänster, det är dit men klättrar.

Däruppe får man andas lite till och beundra utsikten

Därefter så följer man en grusstig i kanske tio min innan man svänger ner på en liten asfalterad väg att följa en bit. Då kan man roa sig med att läsa trafikinformationsskyltarna, de har rätt roliga...min favorit är "please follow traffic rules" men den här är inte heller helt fel...

Efter det så är man tillbaka på samma plattå där man stannade och andades, då får man klättra ner igen och sen traska hem. Efter att ha gjort det här i 40 graders värme behöver man en dusch...

aine

vildros — Sun, 11 Apr 2010 00:00:00 GMT

Efter ungefär en vecka i Pune var det tid att resa igen, den här gången till en lite by som heter Aine och ligger utanför Thane. Resan är ett äventyr, vi började kl 7 från stationen i Pune, kom fram ungefär halv elva till Mumbai stc där vi fick ta taxi till Mumbai central. Därifrån var det ett nytt tåg till Wandgaon och där blev vi upphämtade och fick åka ungefär en halvtimme med jeep.

Aine är ett projekt med en typ av skolor, där barnen till föräldrar som jobbar på annan ort kan bo och leva för att få utbildning. En form av internat skola. Det finns även skolor ute i byarna, ett stort problem är att många av de äldsta får ingen utbildning för att de måste vara hemma och passa sina småsyskon, nu har man bildat dagis för de yngre barnen medans de äldre får sin utbildning. Skolorna är inte rika, man tar vad man har och gör sitt bästa av det och det verkar funka.

välkomsthälsning gjord med kapsyler

klassrum

dagis

en lite dekoration

och en jättesöt liten flicka som blev helt fascinerad av oss västerlänningar

favoritlekplatsen var ett gigantiskt klätterträd

Platsen i sig var väldigt fridsam, ingen motortrafik, mycket grönområden som allt kretsade kring en flod. Vi hade en vidunderlig utsikt från vårt boende med.

sista kvällen hade vi fest med barnen som bodde där, vi fick Testa och dansa deras tribaldanser och de lärde sig lite svenska danser, en jätterolig kväll. När vi sen skulle åka hem så fick vi kort och små bokmärken som barnen hade gjort...

modevisning

vildros — Thu, 01 Apr 2010 00:00:00 GMT

En sak som alltid(nästan) är roligt är att shoppa, och eftersom man ska ta seden dit man kommer så har vi köpt en del indiska kläder. Både med syfte att passa in på studiebesök men även för att de är både vackra och bekväma. Nu innan det är tid att skicka hem saker beslöt vi oss för att fota alla kläder som vi köpt...se och njut!

besök i hyderabad

vildros — Wed, 31 Mar 2010 00:00:00 GMT

Efter en vecka i Pune var det tid att packa våra väskor och vara på resande fot igen. Den här gången gick resan till Hyderbad, en stad känd för att vara grön men även för dess religiösa konflikter och andra problem. Resan till Hyderbad tar ungefär 12 timmar med nattåg, bara det är ett äventyr eftersom man alltid är osäker på när man kommer fram och hur man ska veta vilken plats man är på, indiska tåg tror inte på textremsor och utrop...
För min del hade jag inga större problem med att sova på tåget även om det kändes en smula udda, som enda västerlänningar var vi en turistattraktion.
Väl framme blev vi hämtade av en buss och körd till platsen vi ska bo på, Henry Martin Institut. Det är en plats som har sin fokus på konfliktlösning, religiösa sådana. De jobbar ute på fältet men även har en massa föreläsningar och workshops på det temat. Vi hade föreläsningar och studiebesök hela veckan. HMI är en grön oas i en annars så torr och förstörd stadsmiljö.

Extremt vackert och fridfullt med människor från hela indien, ja hela världen med alla kända religioner som var där som både forskare och föreläsare, alla extremt dedikerade till att lösa konflikter och göra världen till en bättre plats. Varje morgon innan föreläsningarna samlades man och hade devotion, både bön och allmän samling med information.

Man kan sen jämföra denna eden-liknande miljö med det som fanns utanför vår grind, den stora stadsbilden med trafiken och allt annat som finns...

Utöver föreläsningar så hade vi massor med studiebesök till olika religiösa platser och historiska monument.
Vi var i ett hinduiskt tempel vid namn Charminare

Vi har även besökt en böneplats för shiker, heter Guruduvara där alla som stiger in måste dölja huvudet, män som kvinnor.

Samt naturligtvis det kända fort golconda, platsen som styrdes av den muslimska ätten nizam och var den sista staten som ingick i det indiska väldet efter självständigheten från britterna. Det ligger på toppen av en kulle, ung 350 trappsteg till bergskanten och en vidunderlig utsikt.

På tal om nizam så besökte vi även de sju sista nizamkungarnas begravsplats, underbart vackert men tyvärr en smula förfallet.

Naturligtvis han vi med att roa oss och testa mer sociala saker i Hyderbad, vi var ute och åt på en uteservering en kväll som avslutades meden båtfärd för att titta på en vacker buddhastaty.

men även sådana saker som att gå håret uppsatt enligt indiska kvinnors sätt och testa hennatatuering.

och även gruppfoton på alla 18 som faktiskt var med oss

Under hela den här tiden hade vi våra tappra hjältar från HMI som alltid var trevliga, alltid hade ett glatt leende att ge oss och en vänligt ord...en stor applåd för Sobha och Vijaya!

semesterparadis

vildros — Thu, 04 Mar 2010 00:00:00 GMT

Efter Delhi var det tid att packa sina väskor och ansluta sig till de andra på Goa. Vi tog som vanligt taxi till flygplatsen och checkade in där för att sen i lugn och ro ta oss på lokalflyget till Goa. Väl framme var det stekande hett...från flygplatsen till paloma och sand and waves som vårt boende hette så tog det ungefär 1.5 timmar, på det vildaste bergsvägar och med en vansinneschaufför som tyckte att dte var helt ok att köra om i kurvor.

Goa är en paradisplats med oändligt sandstränder och djupa vågor. Havet var så varmt att till och med jag badade varje dag. Vi bodde i små hyddor(det kändes lite som villavillekulla pga av färgerna) och på nätterna så hörde vi vågorna. Hyddorna var inte mer än en säng och en toa men det räckte ju.

Annars var det mest bara sol och bad, efter att ha bränt mig ordentligt en gång så nöjde jag mig med att sitta på en veranda, titta på allt och läsa böcker.

På kvällarna var vi ute och åt, massor med god och vällagad mat som oftast avslutades med en god drink.

Det enda aktiva vi gjorde var att åka till en nationalpark ung 1.5 timmars resa bort. Det var fantastiskt, ca 220 kvadratkm stort och med ett 300 m högt vattenfall...massor med små apor som gladerlig stjäl dina saker om du inte håller utkik.

11 mars så packde vi våra saker och åkte tillbaka till pune, det är tid för verkligehetn att sätta igång igen.

kärleksmonument

vildros — Sun, 28 Mar 2010 00:00:00 GMT

Efter den sista, ansträngande föreläsningen i Thane packade vi våra väskor för att återigen ge oss iväg emot nya mål. Vi började med att ta lokaltåget in in till Mumbai där vi sov en natt, på ett hotell som efter Thane var lyxigare än nånsin. Det var rent, fräscht och fritt från äckligt saker som bits. Tidigt på morgonen tog vi taxi till flygplatsen och smidigt satte oss på lokalflyget till Dehli. I Delhi så tog vi ett tåg emot Agra vilket tog oss ungefär 4 timmar. Vi var nog ganska så osäkra och nervösa eftersom vi intekunde läsa stationsskyltarna och de hade inget högtalarsystem heller. Tack och lov sa hade vi vänliga medresenärer som hjälpte oss av i Agra. Direkt på stationen blev vi uppraggade av en ricksawförare som inte bara körde oss till vårt hotell utan även fixade en engelskspråkig guide till morgondagens kulturella resa, Taj Mahal!
Inte nog med att vi skulle få se detta sagolika monument, vi hamnade även mitt i färgfestivalen Holli, som vi har förstått går ut på att man ska slänga färg på varandra och festa vilt(känns lite som vattenfastivalen fast med färg).

Morgonen därpå mötte vi vår guide som tog oss direkt till Tajmahal, detta under av alla byggnader. Det tog ung 22 år att bygga och varje dag arbetade över 20 000 personer på det.Vi kom dit i dimman vilket gjorde det hela ännu mer magiskt, ord kan inte göra det rättvisa så jag visar bilder...

Vi fick inte bara se Taj mahal, vi åkte även vidare till fort agra, platsen där mogulhärskarna bodde och levde...det som jag fann mest fascinerande med fort agra var det praktiska systemet,på taket fanns det uppsamlingsbehållare som under monsunen samlade allt vatten, sen under den varma tiden så fanns det rör i vägganra där man ledde runt vattnet för nerkylning.

Den sista bilden är jag som sitter på kungabänken, det var där kungen satt när han skulle kungöra beslut.

Vår resa var inte färdig där, efter fort agra togs vi till en variant av taj mahal, kallad babytaj som är den historiska föregångaren till det stora taj mahal.

Efter det äventyret togs vi på lite shopping, först till en plats där man sålde marmorprodukter, ägaren var en ättling till de som varit med och byggde taj mahal. Vi fick se hur man gjorde för att få in de olika stenarna i marmorplattorna(man hennafärgade marmorn, ristade in mänstret med en stålpenna, gröpte ur mönstret med mejsel, limmade in de stenar man skulle ha istället för att få färgen och mönstret och därefter så slipade man bort hennan med vatten och sand). Det såg så himla lätt ut när de gjorde det men när vi fick testa så var det inte alls enkelt. Natruligtvis shoppade vi där, jag en rekonstruktion av taj och en vacker stentavla med blommor på.

Färdiga där så togs vi med till en hantverksbutik där vi fick testa att knyta mattor, jag fick även en lektion i hur man knyter en sari.

Vårt sista besök den dagen var en fin alltialloobutik som sålde väldigt fina och dyra smycken samt möbler m.m. längst inne hade de ett musikrum, där fick vi chaite samt lyssna på en man som spelade cittra.

Det var tolv underbara timmar och vi stupade i säng efter det,nöjda och glada.

besök i Thane

vildros — Tue, 23 Mar 2010 00:00:00 GMT

Efter att ha varit turister i Mumbai så packade vi återigen våra väskor för att åka till Thaen, en en miljonersmänniskors förort till Mumbai. Det var en väldigt krävande vecka med div olika föreläsningar hela dagarna samt ena kvällen så fortsatte vi med att träffa poliserna i Thane och de berättade om hur de jobbade där i Indien.
Vi bodde på governments guesthouse, det var ibland det skabbigaste jag har sett och är inget att rekommendera. Standarden var så låg att vi blev bitna av bäddlöss.

En riktigt fin gruppbild fick jag till med

Vi är nu inne på precis mitt i resan i Indien och två veckors lov väntar oss...även lilla jag får ledigt några dagar och resan går norrut, mot agra och taj mahal

besök i mumbai

vildros — Wed, 17 Feb 2010 00:00:00 GMT

Efter ungefär en månad i Pune lämnade vi staden för att åka vidare emot Mumbai och Thane. Vi började med att stanna i Mumbai för att leka turister. Vi besökte fashion street som sålde...allt! Vi besökte en av deras stora byggnadsprojekt, Gateway of India som ligger direkt i hamnen.

Ett intressant besök var deras gigantiska byggnadsprojekt, en modern sak i glas och metall som hette World trade center, det som var intressant med den platsen avr just kontrasterna, från world trade center såg vi rakt ner i slummen!
Det bästa besökte i hela Mumbai var när vi åkte ut till elefantön, en fridsfull plats med urgamla grottor, i grottorna finns det uthyggna gudaberättelser som är oändligt gamla.

Vi hann även med att besöka deras främsta tempel och deras finast moske

en veckas resande

vildros — Sat, 13 Feb 2010 00:00:00 GMT

Efter en vecka tillsammans med indiska studenter sa hade vi en gemensam avslutningsceremoni, vi visade upp lite svenska saker, bilder och sjong lite svenska sanger med. De visade upp delar av deras kultur i form av dans och sang.

Darefter sa tillbringade vi en vecka med att aka rundor till olika hjalporganisationer som var kopplade till speciella grupper. Vi besokte ett hem for barn som tillhor en riskgrupp att bli illa behandlade, barn som overgivits och som har levt pa tagstationer. De var i risk att bli fast i kriminella gang och missbruk, har fick de en grundutbildning.

Vi fick aven folja med en portabel skolbuss som aker rundor till de olika slumomradena for att dar ge barnen en grundlaggande utbildning i att lasa och skriva. Det fanns en enormfattighet i slummen, ingen el och inget vatten, inga dass, ingenting. Samtidigt fanns det en viss vardighet i fattigdomen, en mamma som satter pa barnet ett halsband for att det ska minnsan till skolan...

Ett annats trot problem i indien ar sjukdomar, HIV sprider sig som en stormvind och det finns inte mycket vard for de som ar sjuka, de sjuka blir oftast isolerade och misskotta av sjukvarden, utlangda fran sina byar osv for det finns ingen kunskap om sjukdomen. Vi besokte ett hem som inte bara vardade de sjuka fysiskt(medicin, mat osv) utan aven forsokte ge dem hopp och livslust. Pa vagen dit rakade vi ut for en intressant liten sak, var rikshawforare vagrade kora oss hela vagen om han inte fick dubbelt betalt, det slutade med att vi blev mer eller mindre utslangda och fick sta och vanta vid vagkanten i dryga 30 min medans var guide raggade upp ett nytt fardmedel. Under tiden som vi vantade sa kom det ett litet barn pa dryga aret upp till oss(hon bodde precis brevid vagen med sin familj) och lekte med oss.

Det loste sig efter en tid och vi kom trotta men glada fram till slutmalet, hemmet, dar vi fick en genomgang av det som de jobbade med dar av herrarna som drev platsen samt stannade dar hela dagen.

Jag har aven lart mig att har i indien har man ketchup till allt, inkl mackorna.

och att alla envisas med att bjuda oss pa mat hela tiden.

Det sista besoket vi gjorde var langt ute pa vischan, ett hem for barnen till sexarbetare. Har pa hemmet far den en utbildning, familjegemenskap samt en chans att komma ifran och inte bli nasta generations sexarbetare. Deras modrar far besoka dem en gang i manaden men inga man ar valkomna innanfor hemmets grindar. Barnen ar delaktiga i allt kring hemmet, de stadar sina egna rum, de turas om att tvatta och laga mat, de bor gemensamt och de gar i skolan.

Sist, men inte minst, idolbilder pa yours truly

sos barnbyar

vildros — Fri, 05 Feb 2010 00:00:00 GMT

Sa kom torsdagens studiebesok, vi borjade med att besoka ett kvinnofangelse dar vi inte heller fick fotografera. Det var intressant att hora om deras projekt, om deras rehabiliteringasplaner, sjukvard osv. En hel del av det skulle vi kunna lara oss av har i sverige.

Det intressantaste var dock nar vi besokte sos barnby har i pune. Dar bor det 200 barn som saknar foraldrar och andra slaktingar. De bor i som en familj pa 8-10 barn tillsammans med en anstalld, utbildad mamma i ett hus. Forst fick vi traffa styrelsen for hemmet och fa en massa information, darefter en guidad tur pa platsen och barnen visade oss en dans som tydligen skulle vara en hyllningsdans till moderskapet(den hogtiden borjar narma sig i indien nu). Allt var rent, ljust och vackert, husen invartes malande med ljusa och varma farger. Om man vill kan man bli fadder till barnen dar, kolla in sos barnbyar i stockholm...

Valkomstceremoni och bybesok

vildros — Fri, 05 Feb 2010 00:00:00 GMT

I mandags borjade allvaret har i Pune, vi traffades pa ett universitet dar det forst var en vacker valkomstceremoni innan vi fick var forsta forelasning. De hade gjort en underbar golvdekoration i sand for att valkomna oss, man tande den hogtidliga lampan och sjong en traditionell sang.

Pa eftermiddagen sen fick vi folja med en indisk student hem for atts e hur de bor, traffa deras familj och och fa samka hemmagjord indisk mat. Vi fick aven se traditionell dans och hora lite indiska sanger.
Frun i huset hade en oerhort vacker sari som vara maste forevigas.

Dagen efter sa togs vi pa en bussfard lang ut pa landet, vi skulle besoka en by som tack vare en stark och kunnig ledare hade lyckats ta sig ur fattigdom och misar och ar nu en av de mest framgansrika byar i indien, helt sjalvforsorjande med olika projekt som vattenbesparing, familjeprogram och utbildning. Manga manniskor aker dit for att lara sig hur man kan gora for att ga vidare och utveckla sin egen hemby. Jag gjorde min fosta,kvartslanga tolkning.

Onsdag var studiebesok pa en skola for dova och horselskadade, dar fick vi tyvarr inte fotografera men det var otroligt givande och fascinerande men lite bekklammande med eftersom de fortfarande arbetar efte den orala metoden.

Nationaldag betyder att man inte far kopa ol

vildros — Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Efter ett par dagar har vi borjat acklimatisera oss har i pune, man har liksom vant sig vid att trafiken ar pa fel Sidan gatan, att alla kor som idioter och aven vi har borjat med att bara ga rakt ut over gatan som alla andra gor. De har dagarna har mest gatt till att lara oss hur det funkar har, hur man aker rickshaw osv vilket ar ett spannande aventyr nar man inte talar spraket.
I Tisdags var det indiens nationaldag, pa morgonen akte vi med till Lakshmis skola(det ar hon som ar var huvudkontakt har i Indien och som mammar oss i perioder)

Runt flaggan hade de gjort fina monster med sand.

Efter det sa fortsatte de indiska eleverna att gudia oss och det slutade med att vi stannade och at en orentligt indisk lunch med dem.

Idag har vi ensamma gett oss pa aventyret att shoppa osv och kom hem emd en massa bade onodiga och nodvandiga saker :)

Just det, jag lovade att visa bilder fran mitt rum, tyvarr ar internet som bast langsamt och att ladda upp bilder tar tid, vi far ta nagra i taget sa har ar en del av mitt hotellrum

och med det sager jag tack och adjo for idag :)
semper fi

staden som aldrig sover

vildros — Mon, 25 Jan 2010 00:00:00 GMT

Nu ar vi framme i Pune,en miljonstad som aldrig nansin sover och som har over 3 miljoner invanare.

Vi vantar pa arlanda och far gora vad vi kan av tiden som vi har, skicka sms till vara nara och kara till exempel

Resan gick bra aven om den var lang och seg,manga timmar pa flyg men det var det vart. Vi blev hamtade i Mumbai, dar solen motte oss och med ca 25 grader varmt.

Pune ar en stad med ca 3 miljoner invanare som sagt, det ar vanstertrafik och alla har sina egna versionen av korregler vilket gor resorna alltmer intressanta och det kanns som att man riskerar sitt liv varje gang men enligt var guide sa vanjer man sig och det finns en logik i systemet som vi inte ser an.

Vi har mest bara forsokt acklimatisera oss nu i nagra dagar, flyttat in dar vi ska bo och har blivit guidade av indiska studenter hur saker funkar har. En stor del av dagen har gatt till shopping och det kommer fortsatta sa imorgon. Nasta inlagg ska ni fa se mig i indiska klader vilket komemr bli en intressant syn.

Jag bor pa ett hotell, om jag ska beskriva det sa sa kanns det lite som en blandning av bunker och fangelsecell,nasta inlagg kommer bilder ifran hotellet med.

Jag alskar vadret, det ar varmt, ca 25 plus och torrt men det gar att andas. Maten har jag inte vant mig vid an, framforallt eftersom jag annu inte riktigt vet vad det ar som jag bestalle vilket gor mitt matval lika intressant varje gang.

Dock har kalla och blasiga sverige natt som Indien inte har, namligen er mina kara! saknar er alla

kram fram swindia

Avskedsmiddag

vildros — Sat, 16 Jan 2010 00:00:00 GMT

Resan har inte ens börjat och här kommer första inlägget. Det är en vecka innan avresedagen och jag har en kombinerad födelsedagsmiddag/avskedsmiddag. Syftetvar förståss att allmänt umgås innan man lämnar den kända världen i tre månader samt få hjälp med att äta upp alla saker som finns i min frys. Det visade sig att mina vänner var dåliga människor på den nivån, hälften var vegegetarianer:)

Nåväl, vi åt en massa mat(och lite till) samt spelade spel,David hade med sig ett kortspel The great Talmuni ellernågot i den stilen där den som vann blev överherre, tvåan blev vice, den sämsta jättebonden och den näst sämsta blev mindre bonden och så skulle man byta kort och ha sig. Den som har den fåniga hatten är överherren :)

Nu är middagen över, dagen därpå och jag har insett att jag kommer attvara utan mina underbara vänner i tre månader. *snyft*